Färre av de kvinnor som söker projektpengar till forskning från VR får pengar jämfört med männen

Angående mitt förra inlägg som handlade om antalet kvinnor (70 st) respektive män (375 st) som fått forskningsanslag från vetenskapsrådet. Då jag skrev det inlägget visste jag inte beviljningsgraden för män respektive kvinnor. Beviljandegraden är hur många procent av de sökande som får. Det ÄR de facto många fler män som söker pengar från VR men antalet som FÅR pengar bör vara lika många oavsett kön. Så är det dock aldrig, och tydligen värre i år än i fjol…

Läs vad VR skriver, endera här på länken eller nedan dit jag klippt texten.

Lägre beviljningsgrad för kvinnor

av Eva Barkeman

Bara en femtedel av de forskare som söker projektbidrag inom naturvetenskap och teknikvetenskap är kvinnor (19 procent i årets ansökningsomgång). Det speglar könsfördelningen inom forskningsområdet vid svenska lärosäten. Ändå är andelen kvinnor som får projektbidrag från Vetenskapsrådet ännu lägre.
Av de 1 317 forskare som sökte projektbidrag i år beviljades 382. Det är en beviljningsgrad på 29 procent – i snitt. I Själva verket är beviljningsgraden för män 30,24 procent, men för kvinnor bara 23,9 procent. (Det är jag, Katrin som gjort siffrorna till FET stil)

– Så borde det inte se ut och så illa brukar det inte se ut. Men en tendens i samma riktning har vi sett under några år, vilket inte är tillfredsställande, säger Johan Dixelius, koordinator vid ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap.

Hans erfarenhet från beredningsgrupperna är att man anstränger sig för att inte missgynna kvinnliga forskare på grund av föräldraskap. En tänkbar förklaring kan istället vara hur ansökan skrivs.

–  Vi vet inte vad den stora skillnaden i år kan bero på och att vi behöver tid för att analysera detta. Vi kommer att fortsätta arbeta enligt Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategiöppnas i nytt fönster, säger Johan Dixelius.

 

Katrin igen….

Beviljandegraden är alltså ca 24 % för kvinnorna men för männen över 30 procent. Bedrövligt!! Inte nog med att det FINNS färre kvinnliga forskare, de som finns får mindre pengar också.  Så här skrev jag i en debattartikel i VRs tidning år 2006, men inget har hänt sedan dess, tyvärr!

 

Varför är beviljningsgraden högre för män?
  
DEBATT

Jag har läst Vetenskapsrådets statistik över dem som beviljats anslag i årets stora utlysning för NT respektive medicin (M). Jag reagerar på att beviljningsgraden var lägre för ansökningar skrivna av kvinnor än den var för ansökningar från män. Tittar man på siffrorna ser man att i en majoritet av de olika grupperna (Projektbidrag NT, Projektbidrag M, Anställning som forskarassistent NT … osv.) har män en högre beviljningsgrad än vad kvinnor har.

Det är enbart i NT-utlysningen som kvinnor har en högre beviljningsgrad, i grupperna ”Anställningar som postdoktorer i Sverige” (12,5 % för kvinnor och 9,3 % för männen) och ”Anställning som forskarassistent” (24 % för kvinnor och 12 % för männen). Men, dessa två kategorier utgör tillsammans bara ca 25 % av ansökningarna. I 75 % av ansökningarna har alltså ansökningar från män en högre beviljandegrad inom NT-området.

Totalt för alla ansökningar inom NT gör detta en beviljningsgrad på 20,75 % för kvinnor och på 22,9 % för män. Inom M är det ännu sämre, här blir beviljningsgraden totalt 27,2 % för kvinnor och 39,0 % för män.    

Varför är det på detta viset?

Jag skrev ett brev till Vetenskapsrådet och fick snabbt ett svar från Arne Johansson, huvudsekreterare NT, där det bland annat står:

”För projektbidragsansökningarna i 2006 års ansökningsomgång (305 från kvinnor och 1262 från män) var medelbetyget bland ansökningarna från män 3,17 medan motsvarande för kvinnor var 2,98. Någon analys av grunden till denna skillnad har inte gjorts, annat än den observation att de kvinnliga sökandes medelålder är cirka 2,5 år lägre än motsvarande för männen. Detta återspeglar den bild av som finns av en allt lägre andel kvinnor ju högre upp i tjänstehierarkin man tittar. Enkla uppskattningar ger vid handen att en sådan skillnad (0,19) i medelbetygsnivå borde korrelera till en skillnad i beviljandegrad på flera procentenheter”.

Om man granskar den enda statistik som finns, från ansökningar inom det medicinska området, där man har delat upp de sökande i ”Inkomna ansökningar fördelat på tid efter disputation” kan man se att även här har ansökningar från kvinnor i alla sju olika klasser (0-5 år efter disputationen, 6-10 år efter … osv.) en lägre beviljningsgrad än ansökningar från män. Till exempel har kvinnor med längre än 26 år sedan disputationen 43,8 % beviljningsgrad och männen i motsvarande grupp 56,2 % beviljningsgrad. Då kan ju i rimlighetens namn inte åldern ha någon betydelse!

Jag önskar mig en djupare analys om vad som ligger bakom den lägre beviljningsgraden för ansökningar skrivna av kvinnor, och att forskningsråden hela tiden arbetar för att utjämna sådana uppkomna skillnader. De beror nämligen enligt mig inte på slumpen. Om det enbart var slumpen som rådde skulle det inte se ut på detta vis år efter år. Om allt berodde på slumpen skulle man nämligen vissa år kunna ha högre beviljningsgrad för kvinnor. Så är dock aldrig fallet!

Hur ska forskningsråden kunna förändra sitt arbetssätt för att komma tillrätta med problemet?

Löser man problemet genom att införa enbart kvinnor i de olika beredningsgrupperna? Nej, inte alls, anser jag; tala om ojämlikhet. Då skulle kvinnliga forskares redan krympande tillgängliga tid minskas ytterligare.

Jag skulle vilja att kvinnliga respektive manliga forskares arbetsvillkor skulle analyseras på djupet. I en sådan analys skulle även alla de kringuppgifter en forskare utför ingå (kringuppgifter = uppgifter som inte är direkt relaterade till den egna forskningen). En av mina funderingar på en bakomliggande orsak är nämligen att kvinnliga forskare har fler kringuppgifter än vad männen har.

Om det skulle visa sig att det är på detta vis, ja då blir det i slutänden kortare tid över till forskningen för en kvinna än vad det blir för en man, och då följer en lägre beviljandegrad med som ett brev på posten… Eller beror skillnaderna i något annat som vi ännu inte kan diskutera för att vi inte vet om det? Allt detta skulle behöva undersökas och analyseras mycket noga.

Klart är att i en sådan djupare analys skulle allt, även forskningsrådens arbetssätt, behöva granskas. En sådan analys efterlyste Helena Danielson i sin debattartikel i Tentakel i december 2005 efter fjolårets sneda resursfördelning. Ger män pengar till män? som Claes Borgström skrev i sin debattartikel i Tentakel.

Ska denna typ av diskussion och kritik enbart föras som debattartiklar? När ska något konkret göras? Man kan ju inte förändra något om man inte vet vad man ska förändra!  

Annonser

Om KatrinBiolog

Maka, mamma, tänkare, som nästan alltid har roligt. Doktor i Biologi som nu också är Docent. Om jag inte har roligt gör jag något spännande eller dötrist, allt är möjligt
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Färre av de kvinnor som söker projektpengar till forskning från VR får pengar jämfört med männen

  1. Katrin skriver:

    Härligt LÅNGT inlägg! Vilka orkar läsa hela?

  2. uno skriver:

    Jag läste och har bara en kommentar. It´s a man´s world. Kvotera NU! Uno

  3. Katrin skriver:

    Jag håller med. Om man skulle gå från en beviljningsgrad på 24 procent för kvinnorna till 50 procent skulle ca 140 kvinnor få anslag och ca 300 män. (Snabb huvudräkning). Det skulle fortfarande vara dubbelt så många män som fick, men antalet kvinnor i forskning skulle snabbare jämnas ut så att det om 100 år kanske skulle vara 50-50. Ganska djärvt grepp men ACK så behövligt. Att beviljningsgraden under flera år blir lägre och lägre för kvinnor och högre och högre för män är att gå i helt fel riktning.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s